Masterna i norra Norrland kan utsättas för massiv nedisning, under en vinterstorm kan det till exempel bildas tiotals ton is i timmen i en högmast. Men den salta luften längs Västkusten är en minst lika stor utmaning för masterna.
Salt luft
Den salta luften som kommer in från Atlanten gör att mastens konstruktion korroderar snabbare än i övriga landet. Effekten håller i sig upp till fem mil in från kusten. Saltet i luften fastnar på masten och allt som sitter i den och skapar galvaniska strömmar i metaller. I värsta fall, och särskilt för inplacerad utrustning som inte kostat på kopplingar i rostfritt stål, innebär nedsaltningen att utrustningen går sönder snabbare än beräknat.För Teracoms del leder det salta klimatet framför allt till att masterna på Västkusten har en kortare livslängd och kräver mer underhåll än på andra ställen.
Även om det förekommer i hela landet är Västkusten också särskilt hårt drabbat av åskoväder. Kraftiga nedslag kan slå ut utrustning i mindre master, som ofta är placerade på klippiga höjder som är svåra att jorda ordentligt.
Snö och is
I de norra delarna av landet är problemen större med snö och is. Is som bildats i masten ramlar förr eller senare ner och kan då skada antenner. Även linor kan ta stryk. Över större antenner sitter ofta israsskydd men de kan knuffas ur sitt läge av fallande is.
Allra värst är det i Arvidsjaur, där Teracom byggt sin starkaste mast.
– Under vinterstormar med vindhastigheteter på över 50 meter per sekund kan vinden packa på 30 ton is i timmen i masten tills den ser ut som en jättestor toblerone, säger Susanna Koppány, som är teknikspecialist med fokus på masternas hållfasthet och mekanik.
Vad tål en mast?
Hennes arbete går ut på att beräkna hur mycket masterna tål. Genom att analysera konstruktionen, vilka påfrestningar i form av väder och vind som masten utsätts för och vad Teracom har i masten kan Susanna Koppány beräkna hållfasthet och livslängd och föreslå åtgärder som förlänger den eller gör masten starkare för att klara ytterligare laster i form av ny utrustning.
Hon har alltid varit intresserad av mekanik och hållfasthet. Efter examen inom teknisk fysik på KTH sökte hon sig till Teracom.
– Jag gillar problemlösning och de flesta av de problem som jag möter kan jag lösa genom att använda mina kunskaper. Så här kan jag göra roliga saker helt enkelt, säger Susanna Koppány.
Staglinorna har hyss för sig. Det är mycket rörelse i masten och linorna kan hamna i självsvängning i timmar, det är ganska spektakulärt.
Uppstagat men rörligt
De högsta masterna stagas upp på fem eller sex olika stagnivåer. Masten är en rörlig konstruktion som svänger när det blåser Masttoppen kan böja sig några meter åt sidan när det blåser kraftigt.
– Staglinorna har hyss för sig. Det är mycket rörelse i masten och linorna kan hamna i självsvängning i timmar, det är ganska spektakulärt. Svängningarna frestar på konstruktionen och mattar ut den med tiden men inte så att det påverkar säkerheten.
Säkerhet i bultar och stag är rejält tilltagen. Staglinorna är normalt förspända till 10–15 procent av brottlasten, alltså den kraft som krävs för att de ska gå av. När stagen rör sig kan lasten tillfälligt öka men den är alltid i väldigt god marginal till brottlast.
– Det är en av mina viktigaste uppgifter att hela tiden se till att det alltid finns gott om säkerhetsutrymme i alla delar av mastens konstruktion, säger Susanna Koppány.
Text: Ola Jacobsen Foto Christian Hagward