Per Björkman, distributionschef på SVT
– Vi har ett avtal med staten där det står att vi måste upprätthålla sändningen även om samhället utsätts för svåra påfrestningar. Alltså måste vi ha ett redundant, stabilt nät med dubbla matningar, reservkraft och så vidare. Så vi sitter inte i den sitsen att vi kan spara pengar genom att välja en mindre stabil och redundant leverantör.
Samtidigt kan ju allting alltid bli bättre, men det måste ligga någon sorts rimlighet till grund för de beslut man tar. Hur stor sannolikhet är det för att något ska hända? Visst, om tre av varandra oberoende händelser inträffar samtidigt, då faller det igenom. Men ska man verkligen betala ännu mer pengar för att ha ett fjärde backupsystem?
Peter Borgfors, nätchef på Net1
– Vår stora yttäckning i landet gör att vår utrustning ofta sitter ganska otillgängligt, och det är inte så många som kan leverera till sajterna där vi finns.
Det är livsviktigt för oss att ha ett robust system som fungerar på ett vettigt sätt. Transmissionsförbindelsen ska bara fungera, så är det. Då är det viktigt att bland annat ha en backup för strömmatningen, och det har Teracom som är vår leverantör. Sedan kan man förstås välja olika nivåer av redundans på strömmen, men vi väljer aldrig bort dieseldelen på våra sajter. I de oväder som har varit har detta visat sig vara ovärderligt!
Gitte Dellhage, Manager, Göteborgs Stad Intraservice
”Vi levererar stadsnätsförbindelser till stadens alla bolag och förvaltningar. SLA-nivån är alltid den högsta, men det går att välja kapacitet mellan 10MB och 1 000MB.
Nätet är byggt med full redundans mellan våra centrala funktioner. Där termineras förbindelserna på fysiskt skilda platser med unika fibervägar och noder. Det finns dessutom möjli ghet för alla bolag och förvaltningar att beställa redundanta förbindelser ända ut på accessnivå.
Eftersom vi inte producerar leveransen själva, utan köper in den, ställer vi inga krav på typ av transmission. Våra tekniska krav är helt och hållet baserade på kvalitet och specificerade värden på till exempel latency och packet-loss.
Jesper Bäckstedt, objektspecialist, och Torbjörn Grape, förvaltningsledare, Kustradiosystemet på Sjöfartsverket
– Vi har höga krav på hur tillgängligheten ska se ut för att leverera en bra tjänst till våra användare. Vi har cirka 70 platser inom Kustradiosystemet längs kusterna som behöver transmission, varav de mesta kritiska tjänsterna är kanal 16 och DSC, som är sjöfartens 112.
Generellt kan vi säga att vi främst strävar efter diversitet när vi köper förbindelser. Våra tester har visat att det rent tekniskt blir säkrare att upphandla två förbindelser med lite lägre tillgänglighet, jämfört med en ensam med väldigt hög tillgänglighet.
Vi insåg dessutom efter stormen Gudrun att vi behövde ett redundant system och gjorde en stor uppgradering. När man hamnar i en sådan situation känns det väldigt tryggt att ha två separata förbindelser.
Fredrik Nilsson, systemansvarig COM på Luftfartsverket
– Grunden för oss är att vi alltid måste bedriva flygsäker tjänst, så all teknik byggs för att undvika störningar. Om det ändå skulle hända så anpassar vi vår kapacitet genom att till exempel inte tillåta plan att starta, eller senarelägga starten.
För kritiskt samband har vi åtminstone två lager av förbindelser. Vad gäller tal mellan flygplan och marken, och radardata, som är de mest kritiska delarna, ligger vi på två till tre lager. Man kan förstås ha tio lager, men det är inte ekonomiskt eller tekniskt realistiskt.
Vi är kostnadseffektiva bland annat genom att vara inplacerade hos någon som driftar något större, som i vårt fall Teracom och andra stora företag eller myndigheter. Då behöver vi inte heller bygga egna anläggningar.